Hoppa till innehållet
Visit Roslagen

Roslagen i bild

Bildarkivet

Sök och bläddra bland Roslagens bilder — skärgård, natur, kultur och evenemang.

Populärt
Färg

"ört"389 bilder

Beskrivning: Epitafium över Axel Nilsson Banér, utfört av Aris Claeszon omkring 1635.Foto: Okänd · cc0Beskrivning: Gravmonument över Svante Banér. Detaljer som tidigare hört till monumentet.Foto: af Ugglas, Carl R. · cc0Beskrivning: Kyrkans vägg mot öster, södra delen, visar målningar av samma karaktär som framtagna målningar på vägg mot norr och öster interiört.Foto: Pettersson, Carl Wilhelm · cc0Beskrivning: Epitafium över Axel Nilsson Banér, utfört av Aris Claeszon omkring 1635.Foto: Brandel, Sven · cc0Beskrivning: Gravmonument över Svante Banér. Detaljer som tidigare tillhört gravmonumentet.Foto: Brandel, Sven · cc0Beskrivning: Gravmonument över Svante Banér. Detaljer som tidigare tillhört gravmonumentet.Foto: Brandel, Sven · cc0Beskrivning: Knaborgsviken och Mörtviken vid Bammarbodafjärden / Saxarfjärden norrost om Isättraviken, söder om Skeppsdal. Knaborgsudd vid bildens mitt. Nere till höger fornborg Knaborg RAÄnr Österåker 241:1. Bilden är tagen mot (väderstreck): SO
 FotosyfFoto: Norrman, Jan · cc-byBeskrivning: Knaborgsviken och Mörtviken vid Bammarbodafjärden / Saxarfjärden norrost om Isättraviken, vid byn Skeppsdal. Knaborgsudd över bildens mitt. Vid bildens mitt fornborg Knaborg RAÄnr Österåker 241:1. Bilden är tagen mot (väderstreck): SO
 FotosyFoto: Norrman, Jan · cc-byBeskrivning: Knaborgsviken och Mörtviken i Bammarbodafjärden / Saxarfjärden norrost om Isättraviken, söder om byn Skeppsdal. Knaborgsudd vid bildens mitt. Nere till höger fornborg Knaborg RAÄnr Österåker 241:1. Bilden är tagen mot (väderstreck): SSO
 FotoFoto: Norrman, Jan · cc-byAnmärkning (övrig): Delförstoring.

Beskrivning: Sockelsten, kan möjligen ha tillhört gravmonument.Foto: Okänd · cc0Anmärkning (övrig): 
Stenen har tvåsidig ristning
Beskrivning: Den tvåsidiga inskriften lyder i sin helhet: Torsten och Ragnfrid de reste denna sten efter Björn i Granby, Kalvs broder. Honom dräpte Vigmund. Gud hjälpe hans ande och själ bättre än han förtFoto: Lundberg, Bengt A · cc-byBeskrivning: Profilsten, har möjligen tillhört kyrkans gamla portal.Foto: Lagergren, Nils · cc0Anmärkning (övrig): Halogen ljus

Beskrivning: På fragmentet kan läsas orden "sten" och "och". Ett annat fragment med ordet "moder" har säkerligen tillhört samma ristning.
 Fotosyfte: PubliceringFoto: Lundberg, Bengt A · cc-byBeskrivning: Kyrkogårdsmuren väster om kyrkan. Detalj av sten som tillhört tornets sydvästra hörn.Foto: Lagergren, Nils · cc0Anmärkning (övrig): 
Stenen har tvåsidig ristning
Beskrivning: Den tvåsidiga inskriften lyder i sin helhet: Torsten och Ragnfrid de reste denna sten efter Björn i Granby, Kalvs broder. Honom dräpte Vigmund. Gud hjälpe hans ande och själ bättre än han förtFoto: Lundberg, Bengt A · cc-byAnmärkning (övrig): Delförstoring.

Beskrivning: Sockelsten, kan möjligen ha tillhört gravmonument.Foto: Okänd · cc0Anmärkning (övrig): 
Stenen har tvåsidig ristning
Beskrivning: Den tvåsidiga inskriften lyder i sin helhet: Torsten och Ragnfrid de reste denna sten efter Björn i Granby, Kalvs broder. Honom dräpte Vigmund. Gud hjälpe hans ande och själ bättre än han förtFoto: Lundberg, Bengt A · cc-byAnmärkning (övrig): 
Stenen har tvåsidig ristning
Beskrivning: Den tvåsidiga inskriften lyder i sin helhet: Torsten och Ragnfrid de reste denna sten efter Björn i Granby, Kalvs broder. Honom dräpte Vigmund. Gud hjälpe hans ande och själ bättre än han förtFoto: Lundberg, Bengt A · cc-byAnmärkning (övrig): 
Stenen har tvåsidig ristning
Beskrivning: Den tvåsidiga inskriften lyderi sin helhet: Torsten och Ragnfrid de reste denna sten efter Björn i Granby, Kalvs broder. Honom dräpte Vigmund. Gud hjälpe hans ande och själ bättre än han förtjFoto: Lundberg, Bengt A · cc-byAnmärkning (övrig): 
Stenen har tvåsidig ristning
Beskrivning: Framsidan.  Den tvåsidiga inskriften lyder: Torsten och Ragnfrid de reste denna sten efter Björn i Granby, Kalvs broder. Honom dräpte Vigmund. Gud hjälpe hans ande och själ bättre än han förtjFoto: Lundberg, Bengt A · cc-byAnmärkning (övrig): 
grundades på 1630-talet. Bruket hade tidvis ensamrätt att tillverka värjor åt kronan. De sista 175 åren, sedan privilegierna upphört, smiddes liar, yxor och andra bruksartiklar. Bruket var vid liv till 1948, då den siste wirasmeden giFoto: Lundberg, Bengt A · cc-byAnmärkning (övrig): 
grundades på 1630-talet. Bruket hade tidvis ensamrätt att tillverka värjor åt kronan. De sista 175 åren, sedan privilegierna upphört, smiddes liar, yxor och andra bruksartiklar. Bruket var vid liv till 1948, då den siste wirasmeden giFoto: Lundberg, Bengt A · cc-byAnmärkning (övrig): 
grundades på 1630-talet. Bruket hade tidvis ensamrätt att tillverka värjor åt kronan. De sista 175 åren, sedan privilegierna upphört, smiddes liar, yxor och andra bruksartiklar. Bruket var vid liv till 1948, då den siste wirasmeden giFoto: Lundberg, Bengt A · cc-byAnmärkning (övrig): 
Grundades på 1630-talet. Bruket hade tidvis ensamrätt att tillverka värjor åt kronan. De sista 175 åren, sedan privilegierna upphört, smiddes liar, yxor och andra bruksartiklar. Bruket var vid liv till 1948, då den siste wirasmeden giFoto: Lundberg, Bengt A · cc-byAnmärkning (övrig): 
grundades på 1630-talet. Bruket hade tidvis ensamrätt att tillverka värjor åt kronan. De sista 175 åren, sedan privilegierna upphört, smiddes liar, yxor och andra bruksartiklar. Bruket var vid liv till 1948, då den siste wirasmeden giFoto: Lundberg, Bengt A · cc-byAnmärkning (övrig): 
grundades på 1630-talet. Bruket hade tidvis ensamrätt att tillverka värjor åt kronan. De sista 175 åren, sedan privilegierna upphört, smiddes liar, yxor och andra bruksartiklar. Bruket var vid liv till 1948, då den siste wirasmeden giFoto: Lundberg, Bengt A · cc-byAnmärkning (övrig): 
grundades på 1630-talet. Bruket hade tidvis ensamrätt att tillverka värjor åt kronan. De sista 175 åren, sedan privilegierna upphört, smiddes liar, yxor och andra bruksartiklar. Bruket var vid liv till 1948, då den siste wirasmeden giFoto: Lundberg, Bengt A · cc-byAnmärkning (övrig): 
grundades på 1630-talet. Bruket hade tidvis ensamrätt att tillverka värjor åt kronan. De sista 175 åren, sedan privilegierna upphört, smiddes liar, yxor och andra bruksartiklar. Bruket var vid liv till 1948, då den siste wirasmeden giFoto: Lundberg, Bengt A · cc-byAnmärkning (övrig): 
grundades på 1630-talet. Bruket hade tidvis ensamrätt att tillverka värjor åt kronan. De sista 175 åren, sedan privilegierna upphört, smiddes liar, yxor och andra bruksartiklar. Bruket var vid liv till 1948, då den siste wirasmeden giFoto: Lundberg, Bengt A · cc-byAnmärkning (övrig): 
grundades på 1630-talet. Bruket hade tidvis ensamrätt att tillverka värjor åt kronan. De sista 175 åren, sedan privilegierna upphört, smiddes liar, yxor och andra bruksartiklar. Bruket var vid liv till 1948, då den siste wirasmeden giFoto: Lundberg, Bengt A · cc-byAnmärkning (övrig): 
grundades på 1630-talet. Bruket hade tidvis ensamrätt att tillverka värjor åt kronan. De sista 175 åren, sedan privilegierna upphört, smiddes liar, yxor och andra bruksartiklar. Bruket var vid liv till 1948, då den siste wirasmeden giFoto: Lundberg, Bengt A · cc-byAnmärkning (övrig): 
Grundades på 1630-talet. Bruket hade tidvis ensamrätt att tillverka värjor åt kronan. De sista 175 åren, sedan privilegierna upphört, smiddes liar, yxor och andra bruksartiklar. Bruket var vid liv till 1948, då den siste wirasmeden giFoto: Lundberg, Bengt A · cc-byAnmärkning (övrig): 
grundades på 1630-talet. Bruket hade tidvis ensamrätt att tillverka värjor åt kronan. De sista 175 åren, sedan privilegierna upphört, smiddes liar, yxor och andra bruksartiklar. Bruket var vid liv till 1948, då den siste wirasmeden giFoto: Lundberg, Bengt A · cc-byAnmärkning (övrig): 
grundades på 1630-talet. Bruket hade tidvis ensamrätt att tillverka värjor åt kronan. De sista 175 åren, sedan privilegierna upphört, smiddes liar, yxor och andra bruksartiklar. Bruket var vid liv till 1948, då den siste wirasmeden giFoto: Lundberg, Bengt A · cc-byAnmärkning (övrig): 
grundades på 1630-talet. Bruket hade tidvis ensamrätt att tillverka värjor åt kronan. De sista 175 åren, sedan privilegierna upphört, smiddes liar, yxor och andra bruksartiklar. Bruket var vid liv till 1948, då den siste wirasmeden giFoto: Lundberg, Bengt A · cc-byAnmärkning (övrig): 
grundades på 1630-talet. Bruket hade tidvis ensamrätt att tillverka värjor åt kronan. De sista 175 åren, sedan privilegierna upphört, smiddes liar, yxor och andra bruksartiklar. Bruket var vid liv till 1948, då den siste wirasmeden giFoto: Lundberg, Bengt A · cc-byAnmärkning (övrig): 
grundades på 1630-talet. Bruket hade tidvis ensamrätt att tillverka värjor åt kronan. De sista 175 åren, sedan privilegierna upphört, smiddes liar, yxor och andra bruksartiklar. Bruket var vid liv till 1948, då den siste wirasmeden giFoto: Lundberg, Bengt A · cc-byAnmärkning (övrig): 
grundades på 1630-talet. Bruket hade tidvis ensamrätt att tillverka värjor åt kronan. De sista 175 åren, sedan privilegierna upphört, smiddes liar, yxor och andra bruksartiklar. Bruket var vid liv till 1948, då den siste wirasmeden giFoto: Lundberg, Bengt A · cc-byBeskrivning: Dörren till vapenhuset, av trä med järnsmide, 1200-tal. Dörren har tidigare tillhört den gamla träkyrkan.Foto: Fagerlind, L. · cc0Beskrivning: Dörren till vapenhuset, av trä med järnsmide, 1200-tal. Dörren har tidigare tillhört den gamla träkyrkan.Foto: Nisbeth, Åke · cc0Beskrivning: Ljusplåt, pressad och förtent plåt, en ljusarm. Skänkt 1740 av kyrkoherde Gåses sterbhus.Foto: Lagergren, Nils · cc0Beskrivning: Dörren till vapenhuset, av trä med järnsmide, detalj, 1200-tal. Dörren har tidigare tillhört den gamla träkyrkan.Foto: Hallgren, Sören · cc0Beskrivning: Dörren till vapenhuset, av trä med järnsmide, 1200-tal. Dörren har tidigare tillhört den gamla träkyrkan.Foto: Nisbeth, Åke · cc0Beskrivning: Dörren till vapenhuset, av trä med järnsmide, detalj, 1200-tal. Dörren har tidigare tillhört den gamla träkyrkan.Foto: Nisbeth, Åke · cc0Beskrivning: Dörren till vapenhuset, av trä med järnsmide, detalj, 1200-tal. Dörren har tidigare tillhört den gamla träkyrkan.Foto: Nisbeth, Åke · cc0Beskrivning: Värja, 1681. Har troligen tillhört Daniel de Besche.Foto: Lagergren, Nils · cc0Väster-Mörtarö, RiksantikvarieämbetetFoto: Sjöbeck, Mårten · cc0Beskrivning: Podium, omkring 1500. Har möjligen tillhört en försvunnen MariabildFoto: Lagergren, Nils · cc0Beskrivning: Värja, 1681. Har troligen tillhört Daniel de Besche.Foto: Lagergren, Nils · cc0Väster-Mörtarö, RiksantikvarieämbetetFoto: Sjöbeck, Mårten · cc0Beskrivning: Dörr till vapenhuset, av trä med järnsmide, 1200-tal. Dörren har tidigare tillhört den gamla träkyrkan.Foto: Hallgren, Sören · cc0Beskrivning: Dörren till vapenhuset, av trä med järnsmide, detalj, 1200-tal. Dörren har tidigare tillhört den gamla träkyrkan.Foto: Nisbeth, Åke · cc0Beskrivning: Överstycke av snidat och förgyllt trä. Har förmodligen tillhört predikstolen från 1696.Foto: Lagergren, Nils · cc0Beskrivning: Dörring på vapenhusdörr, av trä med järnsmide, 1200-tal. Dörren har tidigare tillhört den gamla träkyrkan.Foto: Hallgren, Sören · cc0Beskrivning: Dörren till vapenhuset, av trä med järnsmide, 1200-tal. Dörren har tidigare tillhört den gamla träkyrkan.Foto: Erici, Einar · cc0Beskrivning: Ljusplåt, förtent bleck, 1700-talets början.Foto: Brandel, Sven · cc0Beskrivning: Gravkor, Banérska gravkoret, uppfört 1735.Foto: Billow, Anders · cc0Beskrivning: Hjälm, har tillhört Börje Månsson Skeckta, 1600-tal.Foto: Wallin, Sigurd · cc0Beskrivning: Altartavla, olja, Nattvarden, spegelvänd kopia efter Rubens, tidigast nämnd i inventarieförteckningen 1749. Efter restaurering.Foto: Okänd · cc0Beskrivning: Sakristian och Engelcrantzska gravkoret uppfört på 1780-talet.Foto: Okänd · cc0
Chatta med turistbyrånVisit Roslagen
Fråga om Roslagen…