Gravfält, Estuna
Estuna
Gravfälten är Roslagens vanligaste fornlämning — tusentals högar, runda och kvadratiska stensättningar och resta stenar, främst från järnåldern. De ligger ofta nära forntida gårdar och längs gamla vägar, och visar var människor bodde och begravde sina döda i mer än tusen år.
Beskrivning
Bland spridda tallar i Estuna vilar ett forntida gravfält med sexton gravar – två jordhögar och fjorton stensättningar – som tillsammans vittnar om ett samhälle som begravde sina döda här under förhistorisk tid. Högarna reser sig ur marken med sina stenbelagda ytor, och i den större syns fortfarande en grop i mitten, ett spår efter någon som länge sedan sökte efter det som gömdes där. Flera av stensättningarna kantas av rader med större stenar som ramar in gravarna med en slags avsiktlig omsorg, medan andra knappt skymtar ur mossan och är lätta att missa om man inte vet vad man letar efter.
Inventeringsbeskrivning (RAÄ)
Gravfältet vid Estuna är cirka 70 meter långt och 20–40 meter brett, sträcker sig i nordnordostlig–sydsydvästlig riktning och innehåller sexton fornlämningar: två högar och fjorton runda stensättningar. Högarna är 5–7 meter i diameter och 0,5–0,7 meter höga, med många stenar (0,2–0,4 m) på ytan; den större högen har en mittgrop på 3 meters diameter, medan den mindre är delvis förstörd av en körväg. De runda stensättningarna varierar mellan 3–8 meter i diameter (vanligen 4–6 m) och är 0,1–0,4 meter höga (vanligen 0,2–0,3 m), ofta övertäckta med stenar, men de minsta är svagt välvda och ibland svåra att urskilja. Två stensättningar har kantkedjor av större stenar, och några är skadade av en mindre väg genom gravfältet eller har större stenar påförda på sig. Området är idag delvis beväxt med barr och spridda tallar.
Källa: Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (RAÄ Fornsök).
Se posten i Fornsök (RAÄ) →