Gravfält

Gravfält, Vallentuna

Vallentuna, Vallentuna

Gravfälten är Roslagens vanligaste fornlämning — tusentals högar, runda och kvadratiska stensättningar och resta stenar, främst från järnåldern. De ligger ofta nära forntida gårdar och längs gamla vägar, och visar var människor bodde och begravde sina döda i mer än tusen år.

Beskrivning

Här i Vallentuna vilar en hel forntida gemenskap under jord – ett av Roslagens mer omfångsrika gravfält med allt från ett mäktigt röse och resta högar till dussintals runda stensättningar och en treudd. Det stora röset i del A reser sig nästan två meter över marken och är ett av de tyngsta minnesmärkena på platsen, synligt från långt håll. Gravfältet är dessutom del av ett rikare fornlämningslandskap, där du också kan hitta en skålgropssten och spår av ett stensträngsystem som en gång strukturerade mark och liv i området.

Inventeringsbeskrivning (RAÄ)

Gravfältet i Vallentuna är ursprungligen av okänd utsträckning och är nu uppdelat i tre delar (A–C). Det består totalt av 1 röse, 5 högar, 33 runda stensättningar och 1 treudd. I området finns även en boplats, en hällristning (skålgropssten) och ett stensträngsystem. Del A utgörs av ett cirka 140 × 20–75 meter stort gravfält (nord–sydlig riktning) med 32 fornlämningar. Röset är 17 meter i diameter och 1,8 meter högt. De två högarna är 5,7 respektive 11 meter i diameter och 0,5 respektive 1,2 meter höga. De runda stensättningarna varierar mellan 3 och 10 meter i diameter (vanligen 4–8 meter) och är 0,1–0,5 meter höga. Treudden är cirka 7 meter i sida och 0,3 meter hög. Del B är cirka 60 × 10–30 meter stort (nordväst–sydöstlig riktning) och innehåller 7 fornlämningar: 2 högar (10 meter i diameter, 1,3 meter höga) och 5 runda stensättningar (4–8 meter i diameter, 0,2–0,4 meter höga). Del C består av en rund stensättning på 6 meter i diameter och 0,2 meter högt. Delarna A och B har delvis

Källa: Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (RAÄ Fornsök).

Se posten i Fornsök (RAÄ) →