Ramhälls gruvby
Ramhäll i Östhammars kommun är en av Roslagens mer okända historiska miljöer — ett gruvsamhälle med anor från 1742 där järnmalm bröts ända till 1975. I dag vittnar tomma gruvgångar, industrirester och hembygdsgårdens utställning om en svunnen brytningstid.
Ramhälls gruvby — järnmalmens Roslagen
I Ramhäll, beläget i Östhammars kommun i norra Uppland, bröts järnmalm under drygt 200 år. Malm påträffades för första gången 1742 och utvinning pågick till mitten av 1760-talet. Sedan låg gruvorna tysta ett halvsekel innan Kilafors bruk inmutade Hammarinsgruvorna 1831 och tog upp storskalig drift från 1832.
Industrialisering och järnvägsdragning
Under 1870-talet moderniserades gruvan kraftigt: en ångmaskin installerades och Dannemora–Hargs Järnväg förlängdes till Ramhäll 1878, vilket möjliggjorde smidig malmtransport till kusten och vidare ut på marknaden. I slutet av 1800-talet delades äganderätten mellan Ljusne-Woxna AB och Dannemora gruvors intresseförening.
1900-talets sista kapitel
Driften stannade upp på 1920-talet men återupptogs 1942 när Stora Kopparberg förvärvade gruvorna. En modern anrikningsanläggning uppfördes 1957, men järnvägstransporterna ersattes av lastbilstransporter 1959 och rälsen revs upp. År 1975 lades Ramhälls gruvor ned för gott och gruvgångarna har sedan dess fyllts med vatten. Byggnaderna på platsen står tomma men kan besökas på eget ansvar.
Hembygdsgården — gruvans minne levt kvar
Ramhälls bygdegård, ett gammalt skolhus från 1880-talet, rymmer i dag en utställning om gruvans historia samt ett bevarat skolrum från tidigt 1900-tal. Utställningen ger en konkret bild av hur gruvsamhällets vardag såg ut — från de första enkla hyttor till den industrialiserade brytningstiden med ångmaskiner och järnvägstransporter. Hembygdsgården är ett värdefullt besökmål för alla med intresse för Roslagens industrihistoria.