Bruksortens Roslagen

Bruksortens Roslagen

Under 1600- och 1700-talen var trakten ett industriellt kraftcentrum. Den ovanligt rena järnmalmen från Dannemora gruva, forsande åar som drev hammare och blåsbälgar, och skickliga smeder som lockats hit från det franskspråkiga Vallonien i nuvarande Belgien — tillsammans gav det ett järn så gott att det blev eftertraktat i hela Europa. Vallonsmidet, en särskild metod att färska fram smidbart järn, har gett namn åt hela epoken: vallonbruken.

Wira bruk — där arméns värjor smiddes

Wira bruk vid Viraån i Roslags-Kulla anlades omkring 1630 av amiralen Claes Fleming, på uppdrag av Gustav II Adolf — Sverige låg i krig på flera fronter och behövde sluta importera dyra vapen. På kungligt privilegium smiddes här större delen av den svenska arméns värjor och andra hugg- och stickvapen mellan 1635 och 1775, av stångjärn från just Dannemora. Idag är Wira ett friluftsmuseum, och Stora och Lilla smedjan är skyddade som byggnadsminnen sedan 2002.

Vallonbruken — Österbybruk och Forsmark

I Österbybruk finns något helt unikt: världens enda helt bevarade vallonsmedja, tillsammans med två brännstålugnar i mycket gott skick. Bruket har anor från Gustav Vasas tid och kom 1643 i den inflytelserike Louis De Geers ägo — mannen som mer än någon annan förde vallonsmederna till Sverige. Längre norrut ligger Forsmarks bruk, ett välbevarat vallonbruk med anor från 1570-talet, dit smeder från Vallonien kom på 1620-talet under Gerard de Besche och ställde om produktionen till vallonsmitt stångjärn.

Fler bruksmiljöer att upptäcka

Runt om i Roslagen ligger fler bruk och gruvbyar som vittnar om järnhanteringens tid: Hargs bruk, Edsbro bruk, Ortala bruk, Berkinge bruk och Ramhälls gruvby. Många av dem har kvar herrgård, arbetarbostäder och bruksgata i en sammanhållen miljö — en promenad rakt in i industrihistorien.

Källor: Svenska Wikipedia (uppgifter om brukshistoria, ägare och årtal).